Cheeese
Tjohej.
Idag känner jag mig degigare än jag vet inte vad. Jobbet är avklarat och nu är jag död. Min kropp är död. Jag tror jag håller på å bli sjuker och det vill jag ickesanicke nu när ebbuten kommer imorgon! Ont i halsen och seg som en loppa. Även om jobbet var en pina när man är seg som ett tuggummi så gick det fortare än jag trott.
Förmiddagsfika hos min söta farmor och ponce blev det. Jag städade trapporna i området där dom bor idag och hade sagt till dom att jag kommer upp och säger hej vid nio halv tio om dom var vakna. Tänkte att jag skulle äta min obligatoriska förmiddags frukt där, men naj. Då hade min urgulliga farmor dukat fram både rostemackor, smör, ost, en kopp thé, bigaråer och körsbärstomater som hon vet att jag tycker om.
Det var FÖRSTA gången sedan jag slutade dagvården som jag åt ost på mackan. Så sjukt gott!
Det var såå värt all ångest jag har nu. Faktiskt. För det var riktigt gott och verkligen inte sista gången.
Jag ska bara våga igen. 
