Petra Carlstrand

damn you fakkin ångest.

Får la skylla mig själv. Jävla dumhue. Ångest till tusen men vad gör det om hundra år?

♣ Matdagbok
♣ Dagbok
♣ Nattinatti

Kuuuuuuul att mina sömnisar är slut när jag väl behöver dom...Och,
Kuuuuul att min terapeut är sjukskriven från förra veckan till vecka 44 tidigast.
Imorgon ska jag till min behandlare iallafall, DET ska bli skönt om något.

Segaste uppdateringen evah, men jag återkommer imorgon!

Krilleboy ♥

En riktig skitdag i casa a la carlstrand. Jag är så jäkla grinig och äcklad över mig själv så jag vet inte vart jag ska ta vägen riktigt. Allt är bara jobbigt. Jag känner mig ENORM i allt jag tar på mig och har velat fram och tillbaka hela morgonen om jag ska gå utanför dörren överhuvudtagen idag eller stanna hemma och gömma mig under täcket? Fast jag MÅSTE till skolan, jag kan verkligen inte missa mer nu. Men åååååååååååååh!!!!!!!!!!!!!!! jobbigt liv.

vi hörs senare.

Jag orkar inte. Ska det aldrig någonsin vara kul att leva? Allt är jobbigt, ALLT.
Nu har jag fått jobb(?) som jag borde vara glad över. Men nej, jag vill inte. jag orkar inte.
Skolan bölade jag i, som vanligt. jag orkar inte att jag inte ens kan vara glad där längre.
Det enda positiva är att jag har bra klasskompisar, bra fd mentor och bra vänner.

Pokerfacepokerfacepokerfacepokerfacepokerfacepokerfacepokerfacepokerfacepokerface.



bryt ihop och kom igenva.

aa nä, uff. Jag vill äääänte. Det var verkligen längesen. jag. kände. såhär. Åtminstone en vecka sen...
Hmmmppff"!! du har inte ätit för mycket du har inte ätit för mycket du har inte ätit för mycket, suta tramsa petra!!!

Varför är rösten extra stark idag?! DIE.

jag orkar inte. inte idag

Med en risk för att låta tjatig.. men vem fan uppfann kvällarna? JAG HAAAAAAAATAR DOM. HATAR.
GAAAAH. Jag dödar mig själv lite bara av att lägga mig ner i sängen. Känner mig så äckligt vidrig så det finns inte.
När ska det ske en förändring i tankesystemet här då? Trött på att behöva ta sömntablett varje kväll bara för att kunna somna ifrån mig själv, min kropp, allt vidrigt fett som dallrar överallt.


hsabfjsba fköns mamdsasöa'!!!!WemdwlanfmämföE!EE!!!nvsklnavkn vmd lacmslämaös,a.öds.a.1!!!m,dcls

/ frustrerad chey. (som knappt kunde stava till frustrerad utan att misslyckas femton gånger -.-)

Andas? vad är det? ge mig lite luft tack.

Bra dag &
Jobbig kväll.



äcklig hy, äcklig tjej, söt nalle ♥

Det var ett tag sen allt kom på en gång.
Man börjar tvivla på sig själv och tankarna går åt fel håll.
"Stanna i nuet petra, gör inget som inte jag hade gjort"
hur kan en röst i huvudet vara så stark?

bekräftelse bekräftelse bekräftelse

.

Så. Nu reser vi på oss och gör ett bra avslut på kvällen som annars har varit toppen med fina vänner ♥

Fet
Ful
Fel
Äcklig
vÄrdelös
ivÄgen     

•

Oglad
Opepp
Oälskad
Ofin
Ovarm



Jag behöver kanske inte ens nämna hur läget är idag?
Helst av allt önskar jag att jag hade en spade och en sandlåda att gräva ner mig i.

Jag tror jag drar täcket över huvudet, intar sömnis och sover lite nu.
Det känns som det bästa för tillfället? att få gömma mig från omvärlden lite.
Jag är ändå bara ivägen och kan inte göra någon i hela världen nöjd, hur jag än gör.

det är sant, jag får det bekräftat varje dag, vilket stor misslyckande hela jag är.
Det är sjukt vad en människa kan göra många fel på en å samma gång/dag.
Jag känner mig så speciell men samtidigt så ospeciellt, jag vill inte synas,
jag vill inte höras, jag vill inte göra saker värre än vad dom redan är.

Jag orkar inte
Jag vill inte
Jag vågar inte
Jag kan inte

Ändå är jag nyfiken på vad världen eller rättare sagt livet, har att erbjuda.
Är det ens något att längta efter? Jag ser nämligen ingen framtid alls som sagt.
Vart är jag om 10 år? 20? 50? Jag hoppas jag är lycklig, mer behöver jag inte.

grubblaN her self med 78 finnar, svullen läpp och två munsår..

Jag önskar att jag kunde sprida glädje idag med.

Men idag mår jag rent av skit. Det var det jag var rädd för igår. Jag kunde nästan föreställa mig hur det skulle vara idag, dagen efter den bästa på länge liksom. (här var det meningen att jag skulle fortsätta skriva men jag är för tom, rädd och ledsen. Det gör ont i mig och jag hatar mitt liv, för tillfället.)

Hoppas ni får en bra alla hjärtansdag ♥

Det är så lätt att fly. har ni tänkt på det?
Fly från allt jobbigt så som allt mellan himmel och jord, tankar, känslor, skolan, problem..
Att ta den enkla vägen är något jag alltid har gjort, enbart för att slippa tänka & känna.



Rädsla är något jag levt med i hela mitt liv. Rädsla för att allt ska bli ett misslyckande, att jag ska misslyckas.
Jag har haft ett ansvar i hela mitt liv, som jag lever med ännu. Ett ansvar att få alla andra att må bra, ett ansvar
som ingen, absolut INGEN får ta över. jag menar det är ju det som JAG är bra på? trodde jag. Det har jag inbillat mig i hela mitt liv fram tills nu. När jag ser att jag inte kan göra ett skit för någon som själv inte är beredd på att ta emot hjälp. Då, eller rättare sagt NU, så känns det rätt hopplöst.



Jag trodde jag hade en osynlig mantel som jag kunde gömma mig i när det blev jobbigt. Att fly kallas det. Dock inte fly fysiskt utan psykiskt. Fysiskt gjorde jag allt som stog i min makt. Att ta hem en familjemedlem från fester, se till så den somnade, levande. Det var ju mitt jobb eller ja, mitt ansvar. För vem skulle annars göra det? ingen alls.


bilder från: google


Ibland när orken är slut och en viss Petra tänker ge upp, då blir det inget alternativ.
jag menar, lämna alla andra så att dom får klara sig själva? då lämnar jag hellre placet för gott.

vaaaaaaaaarför kan denhär kvälls/nattångesten ALDRIG ge sig?
det spelar ingen-jävla-roll längre vad, när eller hur jag äter?
- den kommer ändå alltid som ett brev på posten varenda gång
jag ska lägga mig ner och försöka sova.
 

inte ens sömntabletterna hjälper när jag är ensam -.-

det är vid sånnahär tillfällen jag önskar jag föddes imorgon & inte för 18 år sedan.
tänk att vara en liten bebis, utan problem, ångest och som inte känner en massa
misslyckande och ivägen-känslor hela tiden? det hade varit rätt skönt måste jag säga.

Nu elika med: försök numero 3 att lägga mig och varva ner med musik i öronen.

Hoppas ni sover gott finisar ♥

jag vill bara försöka få ut varför jag tycker det är så hemskt att gå till skolan nuförtiden.
eller om ens visa mig ute bland en jäkla massa folk.

tänk er att ni tar på er en gul reflex väst med massa blinkade lampor på..
sen har ni en skylt framför och en bakom er där det står "Varning här kommer jag, en fet julgris"
skor som låter när man går = elefanten kommer, se upp!

                                    
  

typ SÅ känns det när jag visar mig bland folk, fast på ett annat sätt såklart.
men för att förtydliga det så tänker jag istället att jag är fet, ful, stor och äcklig
att alla tittar på mig och äcklas. det spelar ingen roll om någon i min klass säger
en snäll sak eller om dom ens säger hej, jag tar ändå det som att dom
måste-verka-trevliga-mot-den-nya-tjejen (och såklart att dom skämms över att hälsa på mig).

kan verka löjligt dock, but that is how I feel.

en låt
en röst
en bild
en klump i halsen



ett minne

jag hatar att jag älskar dig.

tänk inte så mycket petra, det blir inte bättre.

tänk om?